tisdag 26 mars 2013

To Russia with Propaganda


En essä om den fördolda propagandan i Bondfilmer
From Russia with Love producerades i en tid då det pågick mycket i världen. Kuba-krisen hände samma år som Russia With Love gick upp på biograferna och spänningarna mellan Ryssland och USA var oerhört stora. James Bond är en västerländsk hjälte, och med det menar jag att han symboliserar mycket av det västvärlden står för. Han har på något sätt blivit en ikon för vår typ av samhälle. From Russia with Love är inte avsedd som propaganda (troligtvis) men det existerar tydlig avsiktlig propaganda i filmen.
I de första scenerna visar filmen ett kargt ryskt landskap där tittaren får se dystra miner. Det här är tänkt att fungera som propaganda, att de ryska medborgarna är egentligen inte nöjda med sitt samhälle. I nästkommande scener så visar man ett febrilt, levande och klimatmässigt attraktivt England. Det här bildar en kontrast där Ryssland och ryssarna ses som undervärdiga engelsmännen och England och det kan förstärka många västlänningars självbild som västerländska medborgare. Bara genom att uppvisa differentierade klimat kan man förmedla oerhört sublim propaganda.
Människorna rent allmänt porträtteras olika. När Sean Connery träder in i den ryska ambassaden bemöts han av en ilsken kommunistisk byråkrat som upprepar en mening tre gånger. Sean Connery avlöser sedan en komisk vits och sedan spränger han ambassaden. Det här är en nidbild av ryssar. Att de är ständigt arga, ofta hjärntvättade av kommunistpropaganda och Kreml samt att de är humorlösa. Engelsmännen å andra sidan är ofta humoristiska och tänker självständigt. Det är inte bara James Bond som porträtteras på det här sättet utan hela MI6-administrationen (M, Miss Moneypenny) har karaktärsdrag som är betydligt mer attraktiva än ryssarnas. Till exempel är Specters motsvarighet till MI6-chefen M en vrickad tant med en otvivelaktig hänsynslöshet. Hon har dessutom gjort avkall på allting som gör en kvinna en kvinna (enligt västerländska mått), dvs. sexualitet. Hon bär mansuniform, har överdrivet uppsatt hår och är oerhört kort. Alla västerländska kvinnor är sexuellt klädda, utsläppt hår (symbol på frihet?) och är långa. Sexualitet är något som inte är kopplat till just västerlandet utan förekommer i alla samhällen där det finns män. När båda sidor avbildas på olika sätt kommer tittarna att föredra den mer tilltalande avbildningen, vilket innebär att filmen kan skapa opinion i länder som står och velar (öst/väst). Skickar man in en Bond-film som From Russia With Love i strategiskt viktiga länder såsom Turkiet och östeuropeiska länder så kan man göra befolkningen mindre inställsam mot ryssarna och då har propagandan fyllt sitt syfte.
Ett annat exempel på propaganda är hur dåliga skyttar ryssar är. De missar alltid sina mål och i eldstriden i slutet av filmen så ligger tiotals skjutna ryssar på marken medan amerikanerna inte har en enda soldat. Den enda som dör som står på Bonds sida blir lönnmördad och inte dödad i en direkt konfrontation. Det visar också på vilken avsaknad av moral som de ryska soldaterna har, att de slutför sitt uppdrag med smutsiga och oetiska medel (som att mörda någon i kallt blod).
Något annat väldigt intressant i dessa Bond-filmer är att Bond alltid har s.k. Gadgets. Det är de nyaste, coolaste föremålen som kommer hjälpa honom på hans uppdrag. I varje film presenterar man nya föremål med funktioner som får tittaren att häpna. Det här fick mig att tänka på hur de senaste trenderna skapas i västvärlden. Iphone kom ut år 2007 och det var mobilen på allas läppar. Det var en av de första riktiga Smartphones som släpptes på marknaden och den hade många unika funktioner. Blott ett år efter lanseringen av första iPhone så kom den uppgraderade iPhone 2.0 ut med ännu bättre prestanda samt en hel drös nya funktioner, på samma sätt som Bond-filmer presenterar sina gadgets.
Den här teknologiska utvecklingen hänger ihop med det tillväxtbaserade samhälle vi lever i. Vi vill ha ännu mer, ännu coolare objekt i vår vardag, vi vill ha en nästan exponentiell teknologisk utveckling. Det finns ingen ände. James Bond-filmerna tillfredsställer vår hunger efter någonting som får oss att fullständigt häpna av förtjusning genom att uppvisa dessa ofta fiktiva gadgets som James Bond använder under sina uppdrag. Ryssarna å andra sidan har inget att ståta med. De har generiska kostymer på sig, generiska vapen. De har helt enkelt inga prylar eftersom deras samhälle inte förespråkar innovativitet och frihet. Ryssarna har ingen motsvarighet till Q, som skapar produkter på löpande band som ofta är helt överflödiga, men visar ändå på att han har en frihet att producera vad han vill. Det är knappast så att hans överordnade (metafor för staten) säger åt honom att skapa en handväska med en explosiv felspärr utan han är en egen aktör som skapat något av egen vilja. Det här är en symbol för den ideologiska meningsskiljaktigheten mellan Väst och Öst, liberalismen kontra kommunismen. 

7 kommentarer:

  1. Det finns en massa trevligt i den här texten. Gillar att detta är den enda i snudd på skönlitterära texten i sammanhanget, du har valt ett bra ämne som många kan återkoppla till. Skriver från Carls dator. / Anton Ekström

    SvaraRadera
  2. Inga förankrande källor utöver filmen, så det försvagar dina resonemang. Det är synd, för de är väldigt intressanta.

    Ps. Varför kommenterar du ditt eget inlägg?

    SvaraRadera
  3. Mycket intressanta analyser och kopplingar.

    Dock vet jag inte om det kan kallas propaganda om författaren inte har någon politisk agenda met det de producerar. Terence Young och Richard Maibaum, regisör och manusförfattare till From Russia With Love har så vitt jag vet inte gjort någon politisk karriär utan ängnat större delar av sina arbetsliv inom filmproduktion.

    Snarare skulle jag tro att de helt enkelt är en del av tidsandan som fanns under tiden. Att vara en del av tidsandan och därmed ha specifika föreställningar om andra länder innebär nödvändigtvis inte att de propagerar för motsatsen.

    Annars en mycket bra och intressant koppling till tidsandan då, idag och till filmen.

    SvaraRadera
  4. Det dras intressanta kopplingar mellan väst kontra öst. Men som Anton nämner är det synd att det saknas källor utöver filmen, som du kunde använt för att förstärka din argumentation. Det skulle varit intressant att få reda mer på vad du tror syftet bakom filmen är, om man faktiskt kan förklara det så enkelt som att det är på grund av den pågående maktkampen mellan USA och Ryssland (Sovjetunionen). Kan de inte ha gjort med att den är producerad av västvärlden som den försöker appellera på väst, vi, kontra öst, dem. Detta med tanke på att man tona ner temat stormakterna i de senare filmernas handling och istället samarbetade med ryssarna, Bonds MI6 och ryssarnas KGB emellan. Det blir ännu intressantare att diskutera i och med att Bond i Levande Måltavla från 85 ger den ryska motsvarigheten till M Leninorden (Leninorden var den högsta utmärkelsen i Sovjetunionen som man kunde ta emot).

    SvaraRadera
  5. Varför skulle avsaknaden av källor försvaga mina resonemang, de är analytiska till sin natur och således inte beroende av källor.

    Syftet var aldrig att avslöja en agenda bakom filmen utan snarare att visa hur propagandan är formad efter tidsandan och hur lukrativ och sublim propaganda ofta kan vara, vilket framkommer av titeln på arbetet. Typ.

    Jag tog upp lite vi och dom-tänket i och med den bild vi har som västerländska medborgare, och det samhälle vi vill upprätthålla. Man använder sig av nidbilder för att öka segregationen mellan öst och väst.

    SvaraRadera
  6. När du säger att ryssarna alltid missar och att det skulle vara propaganda, grejen är att det är väldigt
    sällan en fiende i en film någonsin träffar.
    Filmen är även antagligen gjord för att dra in pengar och eftersom det är en film om MI6 är det nog smart
    att vinkla filmen så england målas upp som något bra för att det är en undermedveten nationalism som
    spelar in och man helt enkelt tycker om att se filmer som visar sitt land som starka? Eller att en västerländsk film drar
    in mer pengar i england och västvärlden snarare än ryssland.
    Intressant koppling i slutet om hur den nya tekniken representerar frihet och liberalismen.

    SvaraRadera
  7. Det finns inga belägg för att filmen är menad som propaganda. Du skriver att det inte är troligt att filmen är tänkt som propaganda men sedan skriver du att de första scenerna i filmen är tänkta att fungera som propaganda. Denna motsägelse gör att jag tappar förtroende för författaren. Det hade varit bättre om du kunnat ge belägg för din åsikt/åsikter.

    Bra hur du tar upp hur de västerlänningar och ryssar porträtteras annorlunda!

    Kuba krisen skedde i slutet av 1962 och filmen publicerades 1963, d.v.s. de båda skedde inte samma år som du skriver. Ytterligare ett påstående som mått bra av källhänvisning.

    SvaraRadera