Walt Disney propaganda - Donald Duck Der fuehrer’s face 1942

År 1943 släpptes den tecknade Disney filmen Der fuehrer´s face som blev en succé i framförallt USA. Den vann en Academy Award för bästa animerade film senare samma år. Detta var alltså en animerad barnfilm vilket är ett faktum då det är självaste Kalle Anka som har huvudrollen. Dock har den ett syfte som kanske inte alla barn förstår.

För att snabbt sammanfatta filmen: Kalle vaknar upp i en stad i Nazityskland som styrs utav Hitler. Han bor inte där av egen vilja utan verkar tvingad till att stanna där. Överallt i omgivningen finns hakkorset, både utomhus och inomhus. Kalle tvingas upp ur sängen tidigt på morgonen av en nazisoldat med vasst föremål. Redan nu kan man tydligt se vilken bild USA har utav Tyskland under denna tid. Därefter låser Kalle upp ett kassaskåp där han gömt sin enda kaffeböna som dessutom återanvänds. Ägg och bacon arom är den enda goda smak han får känna innan han sågar sönder en träskiva som blir den enda ätbara frukosten. Arbetsdagen är lång och slitsam, han näst intill arbetar ihjäl sig på vapenfabriken och måste ständigt göra ”heil Hitler” under tiden han arbetar. Kalle får ett sammanbrott och ser sig själv som fånge. Därefter vaknar han upp i sängen och kan se skuggan av vad han tror är någon som gör ”heil Hitler” och kastar sig upp för att göra detsamma. Dock är rummet denna gång fylld med amerikanska flaggor och det står ”home sweet home” på väggen. När han vänder sig om för att titta ser han att det enbart var skuggan från frihetsgudinnan som står i fönstret. Kalle springer fram och pussar statyn samt utbrister ”Åh, vad jag är glad att jag är en medborgare i Amerikas Förenta Stater!” Under hela filmen spelas låten Der fuehrer’s face utav en orkester som bland annat består utav Hideki Tojo och Benito Mussolini.

Budskapet i filmen är solklar, USA är ett underbart land att bo och leva i medan Tyskland behandlar sina invånare som slavar i vapenindustrin. ”Not to love der fuehrer is a great disgrace” lyder bakgrundmusiken under ett tillfälle. Under ett tillfälle blir Kalle trött på att göra ”heil Hitler” och muttrar lite irriterat (05.03 i filmen) vilket leder till att han får ett antal vassa föremål riktat mot sitt ansikte som hotar honom till att utföra gesten igen. Att leva i Tyskland ser inte trevligt ut i filmen. Regissören har gjort en ganska så brutal jämförelse mellan Tyskland och USA under den tiden. Dock stämmer denna bild inte överens med verkligheten. Hela filmen är mycket överdramatiserad. Filmen visar en bild av att det var förbjudet att dricka kaffe i Tyskland och att det inte fanns någon mat. Detta ser man 2:15 i filmen när Kalle skall äta frukost. I verkligheten var det inte förbjudet att dricka kaffe utan det var ransoneringen under kriget som gjorde att det var brist på framförallt detta. Men det var inte något som skedde enbart i Tyskland utan även i USA. Ransoneringen där startade efter attacken mot Pearl Harbor[1] vilket var innan filmen producerades. Dessutom så sågar Kalle av en träbit som han sedan äter som macka. Meningen med detta är att det skall se ut som att det tyska folket är plågat och att det inte är något ställde man vill bo på. De kan inte ens äta riktigt bröd. Som tidigare nämnt är det en överdrift och det fanns tillgång till bröd, dock inte lika stort utbud och färskt bröd som tidigare vilket inte är något ovanligt under krig.

Att en propagandafilm är överdriven är en självklarhet likaså att utesluta viktig information till sammanhanget, vilket denna film gör. Den framställer att det är hemskt att bo och arbeta i Tyskland, men att bo och vara en amerikansk medborgare är underbart. Vilket Kalle nämner i slutet av filmen när han omfamnar frihetsgudinnan och säger ”Åh, vad jag är glad att jag är en medborgare i Amerikas Förenta Stater!”. Här finns det fakta som valts att väljas bort. Det finns nämligen likheter mellan Tyskland och USA som inte tas upp i filmen. En väldigt grov jämförelse mellan förintelselägrena och interneringslägrena. I Tyskland fördes judar till förintelselägren på Hitlers order, men i USA efter att Japan bombat Pearl Harbor tvångsflyttades amerikanska medborgare med japanskt ursprung och japaner till interneringsläger.[2][3] De antog att för att deras förfäder en gång i tiden bott i Japan stöttade de händelsen. De fick alltså lämna sina hem för att bo på ett antagligen lågstandard läger. Detta betyder att även fast du är amerikansk medborgare kan livet vara surt. Alla japaner förlorade sina arbeten och sålde sina hem med anledningen till att de hade ett japanskt utseende. Att vissa av dem arbetat och bott i USA i hela sina liv var inte relevant. Det är inte underbart att vara Amerikans medborgare för alla vilket man inte kan se i filmen. Detta är alltså fakta som valts bort i propagandasyfte. Allt för att USA skall se ut som ett underbart land. De ville visa för barnen som tittade på filmen att titta vad lyckligt lottad du är som bor i ett sådant underbart land. Det finns dem som bor i Tyskland, där är allting pest och pina.

Källförteckning

Elektroniska källor

Wikipedia – Rationing: United States, hämtad: 2013-03-19 uppdaterad: 2013-03-16

http://en.wikipedia.org/wiki/Rationing

US History – Japanese-American internment, hämtad: 2013-03-19

http://www.ushistory.org/us/51e.asp

Wikipedia – Japanese American internment, hämtad: 2013-03-19 uppdaterad: 2013-03-18

http://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_American_internment

---

[1] Wikipedia – Rationing: United States, hämtad: 2013-03-19

[2] Wikipedia – Japanese American internment, hämtad: 2013-03-19

[3] US History – Japanese-American internment, hämtad: 2013-03-19