Troja

Historien om det trojanska kriget kommer ursprungligen från Iliaden och Odyssén, troligen de mest äldsta texterna skrivna av greken Homeros, cirka 700 år f.Kr. Berättelsen om Troja varar omkring 1200 år fr. Kr, kriget startar med förbjuden kärlek. Prins Paris förälskar sig i den spartanska drottningen Helena och för sedan henne med sig till Troja hans hemstad, där hans bror Hector anses som den största trojanske förebilden. Med krigshjälten Akilles i täten ger sig den grekiska armen av till Troja för att hämta tillbaka drottningen.[1] Det här kan tolkas på två sätt, enligt filmen är kärleken mellan Helena och Paris ömsesidig, men hur kan man veta detta? Vissa menar istället att Paris kidnappade Helena och förde henne med sig hem till staden Troja. Andra anser att Helena var förälskad i honom och följde med frivilligt.[2] Deras kärlekshistoria kan med andra ord diskuteras.

Fler tankar som slår en, är om dessa tre gestalter, Paris, Hector och Akilles har funnits på riktigt eller om dem endast är skenbara personer som uppträder i de grekiska myterna. Deras existens diskuteras ideligen, av historiker och litteraturvetare.  Än så länge har inget klart svar färdigställts, dock anser många att dessa tre personer enbart förekom i litteraturen.[3] Det diskuteras även om staden Troja har funnits på riktigt, en del forskare anser att det inte fanns någon historisk förankring i Homeros verk och att staden därför inte kan pekas ut. Dessa forskade drog slutsaten att Troja eller Ilion som staden egentligen hette bara fanns i sagorna. Men efter många års granskning och forskning lyckades Frank Calvert finna staden.[4] Denna utgrävda stad som har hittats var en liten, och inte alls storslagen stad som både Homeros och Petersen, filmens producent framställer den.[5]

Andra källkritiska aspekter som väcks under filmens gång är tiden, i Iliaden utspelar sig kriget i ungefär 10 år medan i filmen enbart i några veckor. Berättelsen om den trojanska hästen stämmer heller inte överrens med Homeros skrifter. Enligt hans texter förekommer hästen efter Akilles död, som är slutet på Iliaden. Medan i filmen existerar hästen innan Akilles död.[6] Att lägga mynt på de dödas ögon, är också ett misstag i filmen. Eftersom det första myntet inte uppfanns förrän cirka 600 år senare än filmens period.[7] Den grekiska begravnings traditionen gick även ut på att placera mynt i munnen på den döde inte på ögonen.[8]

Förbjuden kärlek är en mycket central del av filmens gång. Vilket fick mig att undra om det trojanska kriget verkligen har hänt, eller om det bara är en kärlekshistoria. I filmen får man nämligen följa med alla tre krigshjältar gestalter Paris, Hector och Akilles och deras kärleksliv, vilket sänker filmens historiska syfte och trovärdighet. Detta gör dock Troja till en bra och spännande film, men ur en historisk synvinkel gör det svårt att ta filmen/kriget på allvar. Eftersom det är detta kärleksdrama som styr handlingen framåt. Filmen tenderar också till att vinklas till det trojanska folkets fördel, eftersom det endast är grekerna som anfaller, och Troja endast tar till självförsvar för att skydda sitt folk. Det är även staden Troja som bränns ner och därmed slutar filmen. Detta gör att man har medlidande för Troja. I filmen stöttar man också automatiskt kärleken mellan prins Paris och drottningen Helena. Slutsaten blir då att filmen är vinklad till Trojas fördel.

---

[1] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 13.04.2011 hämtad 2012-09-09 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

[2] Wikipedia.se Trojanska kriget skriven 2012-06-18 hämtad 2012-09-09  http://sv.wikipedia.org/wiki/Trojanska_kriget

[3] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 2011-04-13  hämtad 2012-09-10 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

[4] Informationskompetens.wikipaces.com Troja, trojanska kriget författare Malin G och Frida H hämtad 2012-09-10 http://informationskompetens.wikispaces.com/Troja,Trojanska+kriget

[5] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 13.04.2011 hämtad 2012-09-10 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

[6] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 13.04.2011 hämtad 2012-09-11 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

[7] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 13.04.2011 hämtad 2012-09-11 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

[8] Valdenshistoria.se Film ”Troja” skriven 13.04.2011 hämtad 2012-09-11 http://varldenshistoria.se/grekerna/film-troja

Doktor Zjivago (1965)

Doktor Zjivago är en film som handlar om en persons livsöde, innan under och efter den ryska revolutionen. Början av filmen skildrar tiden före den ryska revolutionen. Det är en kall vinter i Moskva där allt är frid och fröjd (nästan). Sakta men säkert börjar delar av den intellektuella medelklassen göra protester mot det tsariska styret och de fattiga arbetarna blir snabbt engagerade. I en scen ser man hur en ung man, Pasja, blir stoppad och hotad av två poliser (dragoner) då han delar ut flyers och på så sätt uppmuntrar det ryska folket till revolution. Det som kan anses som mindre trovärdigt i denna företeelse är hur motståndet från makten framläggs. Man får inte se någon tortyr eller annan typ av stark motståndskraft som faktiskt pågick bakom kulisserna. Istället några svaga hot som i och för sig avskräcker Pasja.

I filmen framstår den gryende revolutionen som ett skämt från överklassens perspektiv. De skrattar åt den, och fortsätter att mingla på sina fina fester med vackra kristallkronor och mönstrade heltäckningsmattor. Men tanken om att en revolution skulle ta fart kunde väl inte vara helt obekant? Oroligheterna eskalerar och man får se hur dragonerna misslyckas med att slå ner de allt häftigare protesterna, vilket betyder att revolutionen har satts i rörelse. Huvudpersonen Jury, som framstår som en hjälte med stark moral, sympatiserar med revolutionen trots att han fråntas större delar av sin bostad och att hans fru och barn får leva i fattigdom. Han blir  av den nya kommunistiska makten misstänkt pga. hans familjehistoria, sociala status och sina utgivna poesiböcker som betraktas som en symbol för borgerligheten. Detta ledde till att Jury tillsammans med sin familj tvingas fly från Moskva till landsbygden, där de är i säkerhet. Jury verkar vara predestinerad för ett tragiskt slut. Filmen avrundas med att hans fru och två barn åker till Paris i exil, han förlorar sin älskarinna Larissa och sitt tredje barn. I sin ensamhet lever han ett mörkt liv i Moskva medan hans barn utsätts för diverse livsöden som exil, fattigdom och osäkerhet.  Under den här tiden var hemliga poliser och angivare en vanlig metod för att identifiera personer som Jury.

Doktor Zjivago är en film med en starkt romantiserad dramaturgi där man bara får en glimt av hur eländigt det var under denna epok. Filmen visas utifrån Jury Zhijvagos perspektiv, en ung idealist som målas upp som en hjälte som lätt kan uppfattas som naiv.

Filmen påvisar överklassens sätt att umgås där det är svårt att få en inblick i hur det såg ut i andra familjer och samhällsklasser. På grund av detta kan man påstå att filmen saknar perspektiv. De historiska dragen i filmen är i stora drag trovärdiga då man kan verifiera trovärdigheten med forskning och böcker.  Filmen skildrar en klasskamp från ett perspektiv. Livet var för många under denna tid tufft och det finns viktiga detaljer som inte ges utrymme i filmen. Till exempel detaljer om hur det praktiska vardagslivet gick till, hur tsarens maktapparat och polisväsende arbetade mot revolutionen. Omvälvande samhällsförändringar är aldrig smärtfria och förändring av samhällsskick medför umbäranden. Filmen kanske inte ger en ärlig helhetsbild av den tragik som många under den ryska revolutionen fick genomlida, man fick bara en glimt av hur eländigt det var.  Istället lades fokus på dramatik och komplexa kärleksförhållanden.

Sammanfattningsvis tycker jag att filmen är mindre trovärdig för att skildra en i grunden så omfattande samhällsrevolution som den i det feodala tsarriket. Det vill säga att gå från ett samhälle som präglas av extrema samhällsklasser till ett samhälle präglat av kollektivism och folkmord. 

Fyra filmer

Vi har nu sett korta klipp ur fyra filmer. Ja, jag vet - det kan vara svårt att hänga med i handligen i filmerna, men det är dock inte poängen. Min poäng är att genom dessa fyra filmer visa (mycket förenklat) fyra källkritiska problem.

King Arthur - Trovärdighet

Slaget vid Poltava - Synvinkel

The Green Berets - Tendens

The American Dream - Beroende och urval

Filmer har självklart fler källkritiska problem förutom dessa, men jag hoppas poängen med filmtittandet har gått fram. Tänk även på hur vi har analyserat de olika klippen under lektionerna! Vad är det historiska sammanhanget?

The American Dream

Tidsanda! Vad anspelar titeln på filmen The American Dream egentligen på?

Zeitgeist är en annan mycket intressant film som målar upp om världsomspännande konspiration där 'bankirer' ligger bakom bl.a. 9-11 och Vietnamkriget. Filmen avslöjar även sanningen bakom kristendomen - och egentligen alla religioner.  Filmen går även att ses i sin helhet på http://www.zeitgeistmovie.com/ !

Filmer som anspelar på konspirationer är inte särskilt ovanliga - JFK, Da Vinci koden, Enemy of the State är berömda exempel. Det kanske kan vara ett tema för ditt filmtittande?

Min favoritkonspiration är dock att världen egentligen styrs av ödlor från yttre rymden. Det finns bildbevis - se!

George Bush Sr. är en reptil. Obama och alla andra höga ledare också! Helt sant!
NOT!

The Green Berets

Dagens film var The Green Berets från 1968. Filmen var John Waynes personliga projekt. Trots de korta filmklippen så hoppas jag att ni fick en uppfattning av de källkritisk problemen i denna film. Mer information om filmen se:

http://www.imdb.com/title/tt0063035/

Jag bjuder på en bra låt!

Diskutera och kommentera det vi såg idag!

Slaget vid Poltava

"Poltava 1709. Karl XII möter Peter den Store" För mer information om filmen gå in på: http://www.imdb.com/title/tt0476695/ Vi såg nu enbart några korta klipp, men filmen är särskilt intressant eftersom den har en för oss ovanlig synvinkel. Diskutera och kommentera nedan!

King Arthur

Idag har vi sett några klipp från den dramatiska filmen King Arthur. - Hur framställs folkvandringstiden/tidig medeltid/slutet av Romartiden i dessa klipp? - Är filmen trovärdig? Resonera, diskutera och kommentera här nedan! /PD
 

Boström vs. Alcalà

Idag har vi diskuterat Boströms och Alcalàs texter. Fortsätt diskussionen här!

Källkritik och fiske

Film är inte det enda område där vi måste använda källkritik. Vi använder egentligen källkritik nästan hela tiden. 

Tänk dig att du talar med en kamrat som precis kommit tillbaka från Norge och en fiskeresa. Din kamrat påstår att han fått en lax på 15 kilo som var en meter lång. Om du inte är källkritisk accepterar du detta påstående. Din kamrat ljuger, överdriver eller utelämnar väl aldrig något. Eller?

Om du är källkritisk så använder du din förförståelse. Du vet att din kamrat aldrig tidigare har fiskat. Du vet att han fick fiskeresan i present av sin svärfar som gärna vill att svärsonen skall börja fiska. Du har en känsla av att din kamrat ofta överdriver sina historier. Du är inte en expert på fiskar, men har en känsla att laxar inte kan bli en meter långa. Du ställer därför några kontrollfrågor till din kamrat:

- Var den verkligen en meter lång? - Nästan! svarar din kamrat. Minst 90 cm!

- Vad hände med fisken? Jag sålde den i fiskebutiken i hamnen.

- Har du bildbevis? - Kameran fungerade inte! Batterierna var urladdade.

- Såg någon annan fisken? - Nja... det vara norrmän där, men jag känner inte dem.

- När hände det? Ja, det var rätt sent på den sista kvällen. Båten var på väg tillbaka till hamn.

Du kanske t.o.m. vänder dig en annan kamrat som kan mycket om fiskar och fiske för att kontrollera historien. Du är då förmodligen en rätt märklig kamrat, men kommer i alla fall få klarhet om en sådan fisk kan existera. Experten kommer förmodligen styrka dina tvivel eller stärka din kamrats historia. Du kanske t.o.m. ringer till hamnen i Norge och försöker få tag på någon som kan ha sett eller hört någonting. Du kanske t.o.m. dubbelkontrollerar att fiskebutiken var öppen denna dag och på kvällen. Du kanske t.o.m. utreder om utrustningen på båten din kamrat var på klarar av en så stor fisk. Du skulle vara en riktigt dålig kamrat, men du skulle vara närmare den s.k. sanningen.

Jag tror att du kommer vara skeptisk tills du får indicier som kan stärka din kamrats historia. Du har alltså varit lite av en Sherlock Holmes i din umgängeskrets. Att vara en bra detektiv är att vara en bra källkritiker.

Källkritik handlar alltså egentligen bara om att vara sunt skeptisk utifrån den förförståelsen du har. Desto mer du vet om t.ex. fiskar desto mer kan du bedöma trovärdigheten i fiskehistorier. Du blir bättre på källkritik inte bara genom att använda källkritiska kriterier utan främst genom att vara påläst. Det innebär dock inte att det du tror är sant är sant. Det kan trots allt vara så att din kamrat fick fisken.

Källkritik är inte något som är begränsat till ett kort avsnitt i en uppsats utan måste genomsyra allt vetenskapligt arbete.

Håller du med?

Skönlitteratur och historia!

Detta blogginlägg skall dock inte handla om historiesyner utan om skönlitteratur/romaner som anspelar på en historisk verklighet. Jag syftar på böcker som handlar om historiska personer och historiska händelser. Skolans bokklubb som jag försökte starta blev aldrig av, men här kan du och dina kamrater diskutera intressanta böcker. 

Jag tänkte inleda med några exempel på böcker som jag själv läst eller läser:

• Legionären och Centurion - Simon Scarrows serie om två romerska legionärer. De är typiska för genren. En författare som hoppas på att hans romaner skall filmatiseras. Filmatiseringar skulle bli usla B-filmer med Rutger Hauer och gå direkt till DVD-hyllan. Det säger det mest om handligen, men det historiska innehållet är initierat. 2/5.
• Onåd - Dick Harrison. Om Västeuropeiskt 600-tal. Jag läser den nu och återkommer med en kortare recension, men en oerhört intressant läsupplevelse. (5/5)
• Alatriste - Arturo Pérez-Reverte. 1500-talets Europa och de två hjältarna Alatriste och Inigos äventyr. Kultur, filosofi och spansk politik i en härlig spännande blandning. Böckerna rekommenderas, men jag tror de enbart finns på engelska och spanska. Tyvärr är filmen usel då fyra böcker tryckts ihop till en två timmars film vilket gör filmen osebar. 5/5.
• Operation Oden - James Holland. Romanens inledning är riktigt bra, men efter halva boken inser jag att hjälten Jack Tanner egentligen är John Rambo. Han massakrerar de mordiska och omänskliga tyskarna som om de var myror under Tanners förstoringsglas. Usel. 1/5.

Har du fler exempel?

Filmer om slag?

Det finns ett otal filmer som anknyter till berömda fältslag. Filmen vi såg några klipp från idag kan nog inte räknas som en riktig fältslagsfilm då filmen snarare är en klassisk äventyrsrulle. Lite drama, mycket svärdfäktande och ett stort dramatiskt slag som avslutning. För att verkligen klassificeras som en fältslagsfilm så skall hela filmen handla om fältslaget och slaget skall vara huvudhandlingen. Alltså - rätt ovanliga filmer!

Det finns dock några riktiga fältslagsfilmer och några produktioner är riktiga mastodonter. T.ex. Gettysburg med Martin Sheen som general Lee. Om jag inte minns fel så är den filmen 4 - 5 timmar lång. Masada kan möjligen räknas, men möjligen som en fältslagsserie.

Det finns även några riktigt bra fältslagsfilmer från Andra världskriget. Jag tänker på Den längsta dagen och A Bridge Too Far. Cornelius Ryan är författaren bakom dessa filmer. Böckerna låg till grund för filmerna och inte tvärtom. Det värsta som finns är när boken kommer efter filmen. Böckerna är dock möjligen de bästa dokumentära skildringarna av D-day och Market Garden jag läst. Hans böcker brukar finns varje år på bokrean. Ryan slår Beevor med längder i slaget om krigsförfattarskapet. Inget ont om Beevor utan snarare en uppmaning till er, läsare, att upptäcka en annan författare.

Har du något annat tips om en fältslagsfilm?

_____________________

För er som läser denna blogg, men inte tänker göra blogg-examinationen utan utställningen tipsa gärna dina kamrater om roliga formidéer.

Mitt tips är att inte tänka A3-plansch! Tänk digitalt! Möjligen kan er utställning kunna läggas ut här?

Första inlägget för läsåret (2011/2012)

Ja - du har kommit rätt. Detta är bloggen som du kommer att examineras på! Jag hoppas att du kommer tycka att detta blir en rolig start på kursen - Historia C!

Här kommer du kommer även att kunna diskutera vad du finner intressant under kursen gång här. Jag kommer att lägga in nya inlägg även under resterande moment.

/PD